Nu blir det en himla massa inlägg om hus idag, eller två.
Svärmor kom förbi här innan för att lämna lite smått och gott. Hon hade bland annat köpt lite saker åt mig i inredningsbutiken Tre Generationer Inredning när hon var där på kundkväll igår.Men det tar vi imorgon.
Svärmor hade med sig ett nummer av PLAZA och vad snopen jag blev när jag bläddrade i tidningen och fick se inredningsreportaget från den vackra prästgården. Den skrev jag om i ett inlägg här den 8 juli och då låg den ute på Hemnet. Tyvärr så har väl familjen varit tvungen att sälja prästgården som enligt mig har allt som ett hus ska ha.
Man måste ju bara beundra det sätt som familjen har renoverat den på och gratulera de lyckliga nya ägarna för på Hemnet ligger huset förståeligt nog inte kvar.
Man måste ju bara beundra det sätt som familjen har renoverat den på och gratulera de lyckliga nya ägarna för på Hemnet ligger huset förståeligt nog inte kvar.
Här är det snart dags att åka och hämta Nellie sen bär det av till Ridskolan och ett träningspass för mig. Har ni någonsin sprungit varv på varv i ett ridhus så förstår ni vad jag menar. :0)
5 Comments
ja du vännen, ridhusvändor har man några i benen, hihi. Tills vi ordnade egen ridbana hemma med belysning OCH att man kan stå i fönstret i uterummet och gorma på ungen när hon rider… Men det krävs ju att man kommit förbi leda-stadiet, förstås. Och har egna hästar….
Nu finns inga hästar kvar, och vi är på väg härifrån. Var sak har sin tid…
kram elsamarianne
Inga ridhusvändor här inte! Är gladast om jag slipper vara sååå nära hästen 😉
Kram /maria
Åh, vilket vackert hus! Sorgligt att få sälja! Måste säga att det andra huset som du visade
var jättefint. Såg yttepyttelitet utanpå och heelt enoormt inuti. Vad man kan lura sig!
Kram
Petronella
Hallå där!
haha…jaha du det där med att springa runt i ridhus känner jag igen. jag hade dessutom 2 som red samtidigt och en man som reste i jobbet…phu! Det var svettigt ibland kan jag säga…;)
De slutade sen när hästarna började springa för fort….hihi…
Vilka underbara hus du visar både i detta och i förra inlägget… vilket dressinroom…ååå…to die for..;)
Kram Katarina
Ups, här är jag som vuxit upp bland massor av ardennerhästar men aldrig någonsin suttit på en hästrygg……dom är så stora hästarna. Du springer bredvid alltså….hmmm, bra motion!
Det där huset är underbart!
Agneta kram