Idag blev det en favorit i repris till middag från Paolo Roberto. Uppskattas av både gammal och ung. Och framför allt av den hårt slitandes modern som uppskattar en snabblagad måltid efter att ha tränat hjärncellerna hårt en dag i skolan. För att allt skulle bli ändå enklare så tog den utmattade modern sina små barnarbetare till hjälp med matlagningen.
Vilket de små barnarbetarna tyckte var väldigt kul.
Pasta Carbonara med zucchini och skinka
4 personer
500 g kort pasta, tex fusilli
4 msk olivolja
2 vitlöksklyftor, lätt krossade
3 små zucchini, skurna i små tärningar
250 g kokt italiensk skinka, alt Lönnebergaskinka, skuren i tunna strimlor
4 ägg
1 dl färskriven parmesanost
1/2-1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1. Koka upp lättsaltat vatten under tiden som övriga ingredienser tillreds.
2. Lägg ned pastan så att den är färdigkokt, al dente, samtidigt som de övriga ingredienserna är tillagade och klara. Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen och låt den rinna av i ett durkslag.
3. Värm olivolja i en rymlig stekpanna eller kastrull. Lägg i de lätt krossade vitlöksklyftorna och låt dem fräsa tills den fått lite färg. Tillsätt zucchinitärningarna och stek dem tillsammans med vitlöken i ca 5 minuter eller tills zucchinin känns mjuk. Rör om då och då och salta när någon minut kvarstår av stektiden. Ställ pannan åt sidan och lägg i skinkan. Ta upp vitlöksklyftorna och kasta dem.
4. Vispa upp äggen med lite peppar.
5. Ställ tillbaka stekpannan på värmen. Lägg ner pastan i pannan och blanda den med zucchinin och skinkan. Häll ner äggvispet och 3/4 dl av parmesanosten i den heta pastablandningen. Rör om i ca 2-3 minuter tills äggsmeten stelnat något, men fortfarande känns krämig.
6.Servera i djupa tallrikar. Strö över lite peppar och resten av parmesanosten.
SMAKLIG SPIS!
9 Comments
Ser gudomligt gott ut.
Tänk vad barnen kommer att bli duktiga i köket när dom flyttar hemifrån. Jag kunde inte ens koka ägg när jag flyttade hemifrån… jo det är sant. Allt fick göras enl den rutiga kokboken. Det går dock liiiite bättre nu. Men det är inte kul och det är ingen större variation… gnäll o gnöl… tror jag behöver lite kaffe…efter nötfärsbiffarna och blomkålsmoset. Eller kanske hellre lite choklad, tack… ibland så… gnäll o gnöl igen…
kram elsamarianne
Låter gott, men jag äter inte pasta 😉
Kram
Anneli
Mums!
Kram Lena
De går bra de, du är välkommen..;-)))
Kram
Hej babe! Vill bara titta in och säga hej, och snygg tuschs i tidigare inlägg!
Pussen
Jag tror faktiskt att jag ska använda mina små barnarbetare också för det här verkade vara mat i deras smak.
Tänk när mitt barn vuxit upp till en barnarbetare;) Men lät gott och enkelt och det gillas!
Snygg tischa i förra inlägget!
Kram fredrika
Vad gott det lät det där! Kram Nilla
Tack för trevligt recept 🙂