Jag jagar ord, jagar ord för att kunna skriva här i bloggen som jag gjorde förr. Ni vet, ni som har hängt med ett tag, de där inläggen med lite mer känsla i.
Men just nu jagar jag orden.
Orden som är som en vildhäst som jag försiktigt närmar mig men som precis när jag sträcker fram handen för att lägga den på dess mule, frustar till och galopperar iväg.
Igen. Och igen.
Och jag fortsätter att jaga…..
22 Comments
Jag gillar fortfarande dina inlägg så känn ingen press. De kommer igen.
Kram Helén
Tack!
Kram, kram
Ta det piano..
De kommer tillbaka ska du se..
Tänk inte så mycket…
Jag tycker också om dina inlägg..å dina bilder.
Kram Katarina
Vad glad jag blir att du gillar inläggen och bilderna också. 🙂
Kraaaam!
Det är så där ibland.. Plötsligt är orden tillbaka igen:)
Ja, tack och lov så lossnar det ju oftast efter ett par dagar. 🙂
Kram, kram
Men så är det ibland. Det är bara att vänta ut så kommer det komma ska du se! Man ska inte tvinga fram något.
Skönt att jag inte är ensam om att inte hitta orden.
Kram, kram
Tänk att det ska vara sån skillnad på hur lätt det är att skriva. Ibland behöver man bara sätta fingrarna på tangentbordet så kommer orden utan att man fattat hur och ibland så får man krysta fram nåt.
De finns där bak nån stans. Så de kommer rätt som det är ska du se.
Kram Lena
Så är det för mig med ibland, framför allt om jag har mycket omkring mig, då tystnar min blogg ett tag.
Tisdagskram Eva
Ta det lugnt, det är ingen idé att tvinga fram något, det kommer när det kommer. Bloggtorka drabbas vi alla av lite nu och då.
Kram Victoria
Precis så kan jag känna med ibland! Värst är när alla orden sitter i huvudet men när det kommer t tangentbordet så vips är de borta!!!
Kram Sandra
Jag kan ha en jättebra text i huvudet när jag ska gå och lägga mig och sen när jag ska sätta mig morgonen efter så är den helt borta. Det är irriterande! Önskar att jag hade något tankeöverföringsprogram till datorn så att det jag tänker förs över till word. 🙂
Kram, kram
Äh, sluta jaga och låt hästfan komma till dig ;OD
Alltid lika mysigt att besöka dig ändå, och orden finns där, hela tiden 🙂 Du inspirerar alltid och får mig att skratta och bli glad!
Är själv inne i en period när orden inte kommer till mig riktigt, men det är som det är och rätt som det är kanske man får till det =)
Man är ju ändå inte heltidbloggare utan har fullt upp med det övriga livet..
Kram på daj!
Gulle dig!
Pöss o Kram
Vet precis hur det är! Ibland pladdrar man på som bara den och ibland är det tunghäfta utan dess like. Men det är alltid kul att kika in här och märker inte av vilka inlägg där orden jagas utan tycker alla inlägg är bra och ”utstålar Linda”:) Så tänk inte så mycket på det så kommer det snart tillbaka!
Kram på dig!
Vännen, du har nyligen börjat en ny era i livet.. heltidsjobb tar på energi och snor nog många av dina ord ur hjärnkontoret. Låt det bero lite grann och försök att inte känna ledsamhet över det hela.. rätt som det är så galopperar orden precis som förr <3.
KRAM
Hoppas orden snart kommer tillbaka till dig. Jag tror det där går i perioder. Vi har ju ganska mycket att tänka på. Kram Anette
Ja, mina ord har också tagit slut… är det nå´t som går månfina´tro??
Men du, jag tyckte nog att du fick till de där orden så fint, nästan så jag trodde det var början på en bra bok de där du skrev om häst och grejer… Fortsätt så 😉
Och du, ibland behövs inga ord. Dina fina bilder räcker långt, skit i orden!
KRAM!
Judita
De kommer tillbaka till dig, du har dem i dig. Vila i det kära bloggvän!
Kram jenny
Det kommer säkerligen tillbaka 🙂
Jag har nog inte varit med så länge som du men kan känna likadant… Jag vill göra ett inlägg.. men vet inte riktigt vad jag ska skriva om…
Kram kram
Jessica
jag tycker så himla mycket om din blogg! Så kör på i din takt! En blogg är ju en avbild av någon liv, och då är det ju självklart att bloggen följer livets formkurva! <3!
Kram på dig!