Efter Hönö så styrde vi mot de småländska skogarna och mitt barndomshem.
Sju månader hade gått sedan jag såg mina föräldrar senast så ni kan tro att hjärtat blev extra glatt av att få krama dem hårt, hårt.
Barnen var så klart överlyckliga över att få träffa sin morföräldrar men de var också glada över det mjuka sköna gräset och den gigantiska tomten (om man jämför med vår egen) som mormor och morfar har.
Glatt sprang de runt, runt huset jagandes varandra.
Sen slog de kullerbyttor, mumsade vinbär och betedde sig som kor under kosläpp.
I tisdags kom vi dit och eftersom mina föräldrar inte har någon dator vilket är lika med noll uppkoppling så har det här inlägget fått vänta.
Men nu är vi hemma igen och idag ser ut att bli ännu en dag att njuta av solen.
Underbart!
6 Comments
Åh så underbart att få kramas med föräldrarna efter såå lång tid!!!
Du är väldigt lik din mamma :).
Hoppas ni har det bra, jag saknar dig!
KRAM
Härligt att träffas efter så lång tid!
Jag är också hemma nu. Love it!
Kram Lena
Så härligt att ses. Den stora sorgen är att man inte har närheten av nära och kära när man flyttat. Ska träffa mamsen i morgon, blir ett middagstopp där på väg hem från Öland. Så fina dina föräldrar är, har inte åldrats ett dugg ju. Bamsekramar från mig
Härligt att få kramas med mamma och pappa! Känner igen känslan 🙂
Kram/Maria
Men så go han ser ut din papi, värsta grillkungen liksom, och med kepan där i trädet =) Din mamma är vacker, ni är himla lika, så mysigt att äntligen få krama om dem!
Nu är jag riktigt riktigt seg här.. måste vara all sol idag 😉 Fixar brännan vettu 😉
Gött att du hittade toppen, kommer passa grymt på dig, visa!
Kramisar Catta
Å vad ni är lika, din mor och du. Härligt att hälsa på ”di gamle”.
Kram Helén