När Nellie var och red i lördags så var det inte bara henne och ponnyerna som jag fotade utan jag smög även runt bland brännässlor, hästbajs och högt gräs för att fota detaljer på gården. Valla säteri har anor från 1600-talet och ladorna som med sina vackra fönster står så vilsamt på gårdens mark ser ut att ha funnits, kanske inte så länge, men väldigt mycket längre än du och jag.
Detaljerna hittar mig så mycket lättare sen jag började fotografera till bloggen. Jag behöver inte leta så hårt längre utan de söker upp mig och bara skriker efter att förevigas. Det där kanske inte så perfekta men ack så vackra. Och historien de bär på de här gårdarna, den smyger sig in i mitt synfält och ger mig en aning om hur det kan ha sett ut här för 400 år sedan.
Bilderna på allt det fina blev många så jag fortsätter visa er fler från Valla ridskola i ett kommande inlägg.
4 Comments
Men oj, Linda, du hade trillat bort från bloglovin´när du gjorde den här fina nya bloggen! Bra att du kikade in till mig, så jag kunde hitta dig igen.
Nu ska jag dra iväg till frissan, men sen, ikväll, ska jag läsa här vad jag har missat hos dig.
Underbart fina bilder på de gamla husen. Jag har ”bara” kört den gröna bloggen sen vi flyttade tillbaks, men nu funderar jag på att återgå till den gamla. Ibland känns det som om inget händer, men…det gör det ju.
kram elsamarianne
Men ser man på, nu har jag fått Bloglovin att funka med din nya sida!
Älskar såna där gamla byggnader. Så läckert!
Kram Lena
Jag älskar sånna gamla byggnader jag med! Drömmer om att kunna köpa en gård med en (inte allt för förfallen) ladugård.
Superfina bilder!!
KRAM