Nu har vi vinkat av min föräldrar och önskat dem en safe resa hem. Kramat dem hårt hejdå och känt gråten där bak i halsen.
Nackdelen med att vara jättesladdis slår mig hårt i bröstet när jag inser att jag inte vet hur många gånger till man får rå om dem, kram dem. Kanske inte något man ska tänka på, jag vet men, ibland så blir det så påtagligt. Påtagligt att jag som kom så långt efter mina syskon inte kommer få ha mina föräldrar kvar lika länge. Över 70 år är de båda så jag hoppas och tror att det blir minst 25 år till som vi kan ses. Som jag kan få mysa med de bästa.
Älskar er mamma och pappa!
5 Comments
Blir lite tårfylld jag också! Ni fick mysa en stund i alla fall!
Kram Lena
Inte roligt att känna så. Mina föräldrar är också över 70, men har än så länge hälsan bägge två. Jag jobbar ju med äldre och tycker de blir väldigt mycket äldre nuförtiden så jag tror inte du behöver känna så än, men njut och ta vara på stunderna som ges. Ingen vet ju hur länge man kommer leva, så vi ska nog lära oss att njuta av varandras sällskap över lag.
Kram Helena
Skickar en varm styrkekram, jag förstår att du fick gråten i halsen.
Dina föräldrar ser väldigt mysiga ut och jag är säker på att ni kommer att få kramas många gånger till.
KRAM
Vad fina ni är!! Ju hu, sista åren har det varit påtagligt i makens och mitt liv att våra föräldrar blir allt äldre, allt är inte enkelt…. och för en vecka sedan förlorade vi en av dem. Men som du säger, man får ta vara på det som är! KRAM
Men gumman då, vilka jobbiga känslor fast jag känner ibland likadant och mina föräldrar är bara dryga 60 men man vet ju aldrig vad som ska hända och min mormor ska vi inte tala om hon fyller 90 om ett par månader henne kramar man alltid lite extra varje gång man ses. Vi ses i morrn <3
Kram Ullis