Jag fick ett mail med en förfrågan om jag var intresserad av att recensera Fredrik Backmans nya bok Britt-Marie var här. Och självklart svarade jag ja. De har väl sett att jag varit odelat positiv till hans tidigare böcker En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt.

Jag får faktiskt lov och säga att jag var en av de första som hyllade Ove och tipsade allt och alla om den boken, till och med en stackars man på Maxi som råkade stå i närheten av bokhörnan. Så att Fredrik Backman idag är Sveriges mest sålda författare tar jag åt mig en del av äran av. Nu är det ju i och för sig han som skrivit böckerna men ändå. Liksom. 😉

Britt-Marie var här, är precis som Fredriks tidigare böcker, som att ta en åktur med en berg- och dalbana. Orden Fredrik skriver skapar en blandad kompott av både glädje och sorgsenhet. Bakom all humor som gör att du ler gott åt Britt-Marie när hon för sig själv poängterar att hon faktiskt inte alls är en gnällkärring utan bara omtänksam, så finns det en gnutta sorgsenhet. Något som pockar på din uppmärksamhet och som sedan slår till hårt när Fredrik med endast några få ord ger dig en inblick i den lilla människan Britt-Marie som en bortglömd och väldigt ensam kvinna.

Men det finns hopp. En strimma hopp hela tiden som gör att du känner att det här måste bli bra. På riktigt bra.

Fredrik lyckas än en gång väva ihop en stor portion humor med en något mindre portion sorgsenhet till en enda fantastisk rätt som skildrar ett livsöde. Och genom denna bok serverar han oss ännu en lyckad berättelse.

Britt-Marie var här är en roman om att förlora sig, förälska sig och att sparka på det som rullar.
Borg är ett samhälle om vilket det snällaste man kan säga är att det ligger vid en väg. Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Hon har lämnat storstan och sin otrogna man efter 40 års äktenskap, Borg har gått igenom en finanskris som inte lämnat något annat efter sig än ”till salu”-skyltar och en ölstinkande pizzeria. Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är inte början på en underbar vänskap, det är det sannerligen inte.