I söndags åkte vi i det fina höstvädret på utflykt till Anundshög som ligger ett par mil bort. Anundshög är en plats där man som fornlämningsgillare inte kan låta bli att trivas. En härd inuti gravhögen har daterats till 210-540 e.Kr. På platsen finns det tolv gravhögar, tio runda stensättningar, fem skeppssättningar, 14 resta stenar och en runsten. Den, näst Anundshög, största högen är fyra meter hög och 30 meter diameter. Häftig känsla att stå där och jag önskade som vanligt att jag ägde en tidsmaskin och fick åkta tillbaka i tiden om så bara för ett par minuter.

 Nellie fick agera fotograf och lyckade faktiskt ta en hyfsat bra bild på J och mig. Inte var dag jag har något vid min sida som är äldre än min man 😉 men runstenen var en intressant och annorlunda bakgrund.

Vi klättrade upp för den 9 meter höga gravkullen/högen och stod där en lång stund och kikade ut över de andra lämningarna.

Sen skulle vi till barnens stora glädje ta oss ned från kullen och man kan ju faktiskt inte gå med båda fötterna i marken när man ska ned från en sådan här kulle, utan som barn så ska man så klart rulla ned. Barnen rullade nedför i världens fart medan jag valde att göra nedstigningen som en normal vuxen person och gick nedför, sakta med säkert.

 Efter vi hade klättrat, kikat och sprungit färdigt bland stenar och kullar så blev det en lunch på fiket som ligger i det hus som ni kan skymta på den andra bilden. Nästa helg är det höstmarknad vid Anundshög och tillåter vädret så blir det nog en utflykt dit.